Nyckelknippan skramlar när Anders Liljegren öppnar dörren till en källarlokal i stadsdelen Ljura i Norrköping.
”Detta blir vår femtonde lokal”, säger han och ser sig om.
”Här ska vi bygga ett person- och organisationsarkiv som kommer att innehålla tusentals volymer med brev och dokument från forskare, undersökare och tänkare från hela världen.”
Anders Liljegren är medgrundare till Archives for the Unexplained, ett slags ”verklighetens Arkiv X” som inhyser närmare 3,5 hyllkilometer arkiv och böcker. Bara i huvudlokalen återfinns bland annat cirka 20.000 rapporter kopplat till ufo-observationer gjorda i Sverige.
Men trots att Archives for the Unexplained är Sveriges enda ufo-arkiv går man under radarn för många – något som enligt Anders Liljegren är ett medvetet val.
”Vi har velat koncentrera oss på att bygga upp ett bra och innehållsrikt arkiv för seriös forskning kring ufo och en lång rad andra paranormala fenomen, men vi har aldrig velat vara en aktiv del av underhållningsindustrin. Det sätt som ’våra’ ämnen, exempelvis ufo, kommit att presenteras på på internet nu under 2000-talet gör att vi dagligen kämpar mot överdrivna konspirationer och okritiskt tänkande.”
Arkivet tog fart i medgrundaren Kjell Jonssons etta i Södertälje 1973. Fem år senare flyttades hela samlingen till Norrköping.
”Lånebiblioteket med utskick och returer per post var i grunden Kjells idé. Då hade vi 500 böcker, i dag har vi 36.000 titlar och biblioteket växer varje dag”, säger Anders Liljegren.
2013 var året då Arkivet för ufo-forskning bytte namn till det mer internationellt gångbara Archives for the Unexplained.
”Många av våra donatorer har ett mycket brett intresse för paranormala ting. Hos en parapsykolog finns ofta en liten hylla ufo-böcker och tvärtom är det hos en ufolog. Eftersom vi jobbar internationellt behövde vi en internationell profil. Men ufo-problematiken står alltid i fokus och sedan klär vi på denna inre kärna åt alla olika håll, som observationer av okända djur, ockultism eller rapporter om katolikernas uppenbarelser av Jungfru Maria.”
Varje år slussas det in nytt material från jordens alla hörn. I princip kastas inget och i arkivet råder ett cirkulationstänk där dubbletter säljs ut och genererar en del av intäkterna.
”Vi har redan sett att material som en gång sålts av oss för kanske 10-20 år sedan nu kommer tillbaka till vår säljhylla med våra etiketter i. Vi samlar på föremål med koppling till ufo och andra fenomen som kan komma till nytta i det framtida museum vi vill bygg upp.”
Vad för slags material får en ”ufo-stämpel” på sig?
”Allt som någon person tycker ser konstigt ut på himlen kan bli en ufo-rapport. Riktiga ufo:n, det vill säga händelser som ingen riktigt kunnat förklara på ett trovärdigt sätt, är 'few and far between', men vi anser att de är värda att leta efter. Ufo är ett dubbeltydigt begrepp men svårt att avskaffa ur det kollektiva folkminnet.”
Hur märker ni vad som är realistiskt och vad som kan tänkas vara inskickat av mytomaner?
”Man lär sig med ålder och erfarenhet. Jag har själv gått på en och annan nit som jag sedan länge skäms över. Det mest är väl dock förlåtet. Det är mycket psykologi kring alla de fenomen vi samlar arkiv och information kring.”
Är det vanligt att folk skickar in photoshop-redigerat fotomaterial?
”På 50- och 60-talen var det vanligt att unga tonårspojkar hängde upp en ufo-modell utanför fönstret eller klistrade något på rutan. Flertalet av de foton jag ser kan jag identifiera som vardagliga företeelser som reflexer, moln eller kondensstrimmor efter flyg.”
Behöver verkligen allt som är oförklarligt en förklaring?
”Inte för vår del. Egentligen är det så att vi bara samlar material om olika slags fenomen och olika slags tro kring dessa fenomen. Tron kan vara extremt kultartad eller extremt skeptisk och ’otroende’. Vårt arkiv samlar hela spektrumet till skillnad från ett fåtal andra ufo-arkiv ute i världen som mycket koncentrerar sig på hårdvarurapporter kring ufo.
Arkivets webbhandel med antikvariska böcker och tidskrifter drar in cirka 250.000 kronor varje år. Varje krona går tillbaka in i driften. Utöver detta är sponsring en ungefär lika stor inkomstkälla. Ett femtiotal sponsorer lägger var och en in mellan 50 och 1.000 kronor per månad.
”Arkiv är nog det mest svårfinansierade som finns. Börjar man prata om musik, teater eller liknande kulturyttringar så blir det genast lättare att hitta intäkter. Arkiv är ju inte publikt på det sättet att det riktigt går att sälja biljetter för en tusenlapp. Arkiv är en ständigt underfinansierad facilitet i vårt samhälle. Bra att ha men ingen vill betala.”
Anders Liljegren är av uppfattningen att man med hjälp av arkivet håller på att rädda ett kulturarv.
”Vi jobbar med nutida fenomen på ungefär samma sätt som folklorister för hundra år sedan när de for land och rike kring och samlade in folks berättelser om kontakter med andra världar, till exempel skogsrået eller trollen. Ufo-fenomenet har ytterligare dimensioner som dessa gamla fenomen inte har genom att de tycks kunna registreras på foto eller radar. Jag ser oss som en nutida förlängning av etnologin men på ett plan där allt inte bara är vittnesutsagor.”
