Tänk Vilt 2020 by algen5

Älgskadefondsföreningen

Läs om hur medlemskapet fungerar

2020

Nya viltövergångar när E4 byggs om Ökande elbilspark innebär nya risksituationer

LEDARE

Ledare Lite tankar från mig efter mitt första halvår som verksamhetsledare. Älgskadefondsföreningen har en viktig roll, behovet av det omfattande informationsarbete vi gör i landet är stort! Viltolyckorna fortsätter öka och under 2019 kom vi upp i närmare 65 000 st anmälda olyckor i vårt land. Tyvärr ser vi ingen förväntad nedgång av viltolyckorna framöver utan troligen kommer trenden att fortsätta med en ökning även i år. Vi har ett viktigt uppdrag och vi fortsätter att åka runt för att informera och utbilda. Ni möter oss på mässor, marknader, träffar osv där vi medverkar. Under 2019 var vi ute ca 150 dagar och på över 100 platser. Ibland har vi alla §40 djuren med oss, ibland har vi viltsimulator som man får provköra. Vi är även delaktiga i utbildningen på flera transportgymnasier och arbetsplatser runt om. Informationen är uppskattad och så viktig! Många har ingen aning om vilka djur som är anmälningspliktiga enligt §40 och flertalet har aldrig sett dessa djur i verkligheten. Att även i simulator få prova hur det är att möta vilt under körning är oftast en tankeväckare. Vi vill gärna ha fler som kan arbeta som informatörer för oss, ett fantastiskt trevligt uppdrag för dig som gillar att prata med människor och arbeta viltskadeförebyggande i vårt namn. Mer info finns i tidningen. En sänkning av antalet viltolyckor är tyvärr inte något som prioriteras högt i Sverige idag. Det finns många andra trafikproblem som hamnar före när pengarna ska fördelas. Vi har en viktig roll i att synliggöra detta stadigt ökande problem. Med tanke på att det är ca 175 personer som varje dag krockar med vilt är det svårt att förstå att dessa olyckor inte prioriteras. 175 personer som drabbas av en hemsk upplevelse, ibland med personskador, ibland även med dödsfall som följd men oavsett fysiska skador upplever de flesta ett stort obehag. Dessutom har vi alla dessa djur som skadas samt en stor samhällskostnad. Du som medlem är avgörande för att vi ska kunna arbeta vidare med dessa stora frågor! Sprid bland nära

och kära vad föreningen gör och vilket bra ekonomiskt skydd man dessutom ha som medlem vid en eventuell viltolycka! Se i tidningen vilka förmåner du som medlem har när du värvar nya medlemmar. Det finns flera intressanta områden vi följer med stort intresse. Tekniken utvecklas snabbt! Några exempel är bilindustrin med automatiska varningar och inbromsningar, larm- och positionsrapporter vid olycka mm. Appar att ladda ner i mobilen som t ex SOS som visar vår position vid ett larm, navigatorer som utvecklas med viltvarningar både i realtid och grundade på statistik. Ökningen av antal elbilar, vad händer när dessa är med i olyckor? Vi kommer få anledning att återkomma i dessa och andra ämnen. Vi jobbar tillsammans med VTI i ett blåljusprojekt där nya simulatorer är framtagna för utbildning och träning av blåljuspersonal. Ett viktigt och intressant samarbete. Något som förvånar i de diskussioner vi har är hur ofta medtrafikanter kör utan att sakta ner och visa hänsyn vid olyckor. Vi har alla ett ansvar att hjälpa till så att blåljuspersonal, eftersöksjägare och andra kan arbeta tryggt på våra vägar! Hoppas att vi ses under året! Följ oss gärna på fb och instagram, där ser ni vilka platser vi besöker. Vi vill också gärna ha input från er till våra sociala medier och hemsidan. Vill ni dela med er av era upplevelser i samband med en olycka eller har tankar runt trafiksäkerhet och vilt, hör av er till oss.

Omslagsbild: UTTER, Lutra Lutra (Pixabay) Uttern är ett mårddjur som lever sitt liv mest i vatten. En fullvuxen utter är 90-120 cm lång och väger mellan 5-10 kg. Uttern har en spolformad kropp med korta ben, kraftig svans och simhud mellan tårna. Färgen är mörkbrun med undantag av buk och hals som är ljusare grå. Öronen är små och uttern har rikligt med morrhår kring nosen. Födan består av fisk, groddjur, kräftor, större insekter, fåglar och mindre däggdjur. I vattnet

rör sig uttern smidigt men på land tar den sig fram lite kutryggig med skumpande språng. Uttern ökar igen i antal efter en kraftig tillbaka gång som troligen berodde på miljögifter och då framför allt PCB. I dag är trafiken ett stor problem, många uttrar trafikdödas varje år. Uttern tillhör Statens Vilt. Utter är ett anmälningspliktigt vilt. Rapportera om du sett levande utter eller spår efter utter till www.nrm.se/utter

Kör försiktigt, var uppmärksam och visa hänsyn

Annika Wetterling Verksamhetsledare Foto: Carl-Magnus Wennerholm

Hej käre medlem och läsare!

Innehåll 4

Nationella Viltolycksrådet medverkar vid vägprojekt från start

Uttrar och trafik ingen optimal kombination

Färre viltolyckor i Halland väcker frågor

Projekt för utplantering av visenter i naturen fortsätter

8-9

Varnar för älg långt i förväg

Ökande elbilspark innebär nya risksituationer

Kallelse till årsmöte med Älgskadefondsföreningen

Nya viltövergångar när E4 byggs om

Oklart hur LED-ljus påverkar större vilt

Långt liv i jaktens tjänst

Sänkning av hastighetsgräns ska inte påverka vägunderhållet

Vi söker fler resurspersoner och vinnare av värvarkampanjen

Ansökan ekonomisk hjälp/Trisslotter och gratis medlemskap

Hur fungerar medlemskapet?

Älgskadefondsföreningen

Tänk Vilt 2020 ges ut av Älgskadefondsföreningen. Ansökan om medlemskap görs via hemsidan eller direkt via kansliet i Åseda.

Älgskadefondsföreningen postadress: Box 101, 364 21 ÅSEDA besöksadress: Älghultsvägen 7, ÅSEDA telefon: 0474-77 39 50 e-post: kansli@algen.se hemsida: www.algen.se

Jag heter Carl-Magnus Wennerholm, reporter och är den som skriver artiklarna här i Tänk Vilt och bistår även Älgskadefondsföreningen med artiklar till hemsidan. Jag kommer ursprungligen från Göteborg, men redan där kom jag tidigt i kontakt med vilt. Detta finner en förklaring i stadens snabba utveckling med 26 000 invånare år 1850 till dryga halvmiljonen år 2020, (drygt en miljon invånare i Storgöteborg). Flera av stadens centrala delar har inte långt till naturen vilket innebär att en stackars uppskrämd älg ibland kan råka hoppa in genom fönstret till en klädaffär, eller varför inte in i ett resecentrum fullt med resenärer. Jag bodde i början av 1990-talet i stadsdelen Lunden, vilken ligger nära Delsjöområdets naturreservat. Alldeles nedanför huset där jag bodde ligger Örgryte nya kyrkogård och inte sällan skrevs det i lokalpressen om ”vandaler på kyrkogården” som ryckte bort blommorna på gravarna. Det fanns dock en naturlig förklaring om man bemödat sig att komma till platsen och se efter själv. Där behöver man nämligen inte promenera länge för att stöta på rådjur som finner den veganska kosten av tulpaner som högst delikat. Ovanligt är det inte heller att älgar ofrivilligt kommer med i de lokala nyhetssändningarna sedan de förirrat sig ned i Partilleån och vidare in i de närliggande industriområdena. Efter flytt till bland annat Skåne och Östergötland hamnade jag så i Växjö i början av millenniet. Via tiotusentals mil på vägarna som reporter i södra Sveriges skogar, inte sällan på småvägar har jag fått stifta bekantskap med viltet på betydligt närmare håll och i juni 2011 vid länsgränsen mellan Blekinge och Kronobergs län smällde jag med en fjolårskalv. Utgången blev lyckosam för mig men tyvärr inte för älgen. Intresset för ämnet vilt och trafik fick sig just där och då en boost och är sedan dess ett av mina huvudintressen. Det är därför en ynnest att få skriva om detta ämne oavsett om det gäller andras erfarenheter av möte med vilt eller tekniska landvinningar som kan minska olycksrisken (sidan 8-9 om V-Traffic). Trevlig läsning tillönskas och var rädd om dig i trafiken. facebook: www.facebook.com/algskadefondsforeningen Ansvarig utgivare: Annika Wetterling Grafisk form : Satu Korte-Johansson Tryck: Lenanders Grafiska AB Upplaga: 85 000 ex

REPORTAGE - KALMAR/KRONOBERG

Nationella viltolycksrådet medverkar vid vägprojekt från start

olisen och jägaren Mats Berg är sedan åtta år länsansvarig för Nationella viltolycksrådet, (NVR) i Kronobergs och Kalmar län. Han ser positivt på att NVR numera är med vid starten av väg- och ombyggnadsprojekt och får ge sina synpunkter till Trafikverket. Ett fel han upptäckt när man bygger öppningar i viltstängsel är att den färist som finns har öppningar på ett par decimeter åt varje håll. Samtidigt är färisterna för korta, vilket gör att det inte stoppar djuren från att gå och hoppa över. – Det som är bra är att vi inom Nationella viltolycksrådet får vara med och ge synpunkter på vad vi ser som farliga platser. Trafikverket har varit lyhörda och vi är numera med från första början vid vägprojektering och ombyggnadsarbeten, vilket jag tycker är väldigt positivt, säger Mats Berg.

Komplettering av viltövergångar

När det gäller komplettering av viltstängsel med viltövergångar, uppger han att Trafikverket ofta tittar på försöksövergången vid Haraldsmåla i Blekinge. Det har fallit mycket väl ut med fem olyckor på två år, vilket ses som ett väldigt bra resultat. – I Blekinge har både jag och Mats Dalén som är länsansvarig inom NVR i Blekinge varit inblandade i ombyggnationen av bland annat ekodukter vid E22 som sker vid Jämjö. Det vägprojektet ska vara klart under 2024. De möten vi haft med markägare har varit mycket positiva trots att de får avträda mark. Markägarna resonerade att det är bättre med lösningar som ekodukter än att djuren blir påkörda och övriga skador som uppkommer vid viltolyckor. En annan positiv effekt på viltolycksstatistiken på sikt tror Mats Berg är den sänkning av drygt 200 mil väg utan mötesseparation till 80 kilometer i timmen. – Vi vet ju att med högre hastighet får du längre bromssträcka och mer tunnelseende. Jag tror att om ett år när vi kan utvärdera hastighetssänkningen kommer vi se att det slår väl ut och på vissa sträckor har vi redan märkt att viltolyckorna minskat avsevärt. 4

Mats Berg är länsansvarig för Nationella Viltolycksrådet i Kronobergs och Kalmar län.

Olycksdrabbad väg

Nästa del NVR måste jobba med i Kalmar län är riksväg 35 som går från länet in i Östergötlands län och beskrivs som katastrofal. Just på denna väg utanför Åtvidaberg förolyckades en ambulansförare och en annan person skadades vid hjortkollision i mitten av december. – Jag pratade nyligen med länsansvarig i Östergötlands län och nämnde att vi borde göra gemensam sak för att påverka när det gäller den vägen. Det är en smal liten riksväg som mer håller länsvägsstandard och det är få samhällen du åker igenom varvid hastigheten kan vara hög. Vi har också en del att jobba med markägare där som lägger ut sockerbetor vilket skapar viltolyckor. Något Mats Berg ofta vill påpeka är den avsaknad av respekt bilister har vid viltolycksskyltning. – Ví vet ju av erfarenhet att skyltarna är till för att skydda oss som arbetar på och vid vägbanan, men de är också i lika hög grad till för att skydda bilisterna själva. Kör du på vilt så går djuren lite i sicksack och går du med en eftersökshund kan viltet gå upp och tillbaka igen över vägbana. Det kan även vara så att viltet ligger mitt på vägbanan så varningsskyltarna finns där för allas skull, säger Mats Berg. Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - STOCKHOLM

Uttrar och trafik ingen optimal kombination Anna Roos på havet utanför Grönlands huvudstad Nuuk. Foto: Anna Roos

ttern hör inte till det mest frekventa djuret i viltolycksstatistiken, dock har antalet olyckor ökat från år 2014 då frekvensen låg på strax över tio djur till år 2019 med 103 påkörda djur, enligt Nationella viltolycksrådets statistik. Anna Roos är intendent på Naturhistoriska riksmuseet, dessutom doktorand vid Uppsala universitet och europeisk koordinator för utter inom IUCN Otter specialist group. Hon uppger att uttern, (ej att förväxlas med havsutter) är utspridd över stora delar av landet, men att den alltid funnits i Småland. En större population finns i de norra delarna av Jönköpings län i trakterna kring Aneby och Tranås. – Även när populationen var som minst fanns det ett gäng på Småländska höglandet och lite i Sörmland liksom i norra Sverige. Sedan dess har det skett en rejäl återhämtning och den finns nu i stort sett över hela landet förutom på Gotland, där har det aldrig funnits utter, säger Anna Roos. Hon tror själv att antalet påkörda uttrar är betydligt fler då det även rapporteras in till Naturhistoriska riksmuseet. Hon drar därför slutsatsen att en mer rättvisande statistik får man om deras och NVR: s statistik jämförs. – Vi får också in djur som dödats av andra anledningar men vi märker att antalet har ökat. År 2017 var ett toppår i vår statistik vad gäller antal dödade uttrar. Då vi fick in totalt 205 döda djur varav 155 trafikdödade. Många gånger när vi får in rapporter från allmänheten är det inte från de som har kört på utan rapportörerna har hittat döda djur vid vägkanten.

Aktiva hela dygnet

Till skillnad från en del andra djur är uttern aktiv över hela dygnet och inte bara skymningsaktiva,

vilket innebär att uttrar kan man stöta på i trafiken när som helst på dygnet. Anna Roos skickar då och då statistik till Trafikverket om var uttrar dör längs vägarna för att myndigheten ska ha med sig det vid byggnation av faunapassager och andra åtgärder. När det inventeras utter löpande vart sjätte år undersöks det också vart det kan göras förbättringar vid broar och andra ställen där det ofta sker trafikolyckor med uttrar inblandade. – Uttern vill precis som hundar göra sina behov på vissa speciella platser. När de lämnar sin spillning är det en kommunikation till andra uttrar. En brygga eller en sten som bryter av en strandremsa är en jättebra plats att göra en sådan markering på, under broar liksom inlopp och utlopp vid sjöar är andra exempel på sådana platser.

Vägrar simma

Anna Roos har märkt att djuren vägrar att simma under vissa broar, men är oklar över vad det beror på, utan springer upp på bron istället och över vägen. Det som underlättar för individerna att ta sig under en bro är om det finns avsatser de kan hoppa upp på och därigenom springa under bron. Därför har det på vissa ställen byggts vägtrummor som går under broar så att djuren kan använda dessa som avsats och därigenom undvika att bli påkörda. – Jag kan tänka mig att uttern som är ett ganska stort djur är en trafikfara för människor också. Ser man en individ som springer över vägen händer det säkert att trafikanterna bromsar rent reflexmässigt. Många av de trafikdödade uttrar vi får in har krossad skalle, vilket inte förklaras av att de är så dumma att de stannar och blir påkörda i huvudet, utan blir påkörda i baken. De dör inte direkt, utan kan släpa sig in i skogen och dör utan att bli upphittade, säger Anna Roos. Text: Carl-Magnus Wennerholm 5

REPORTAGE -FALKENBERG

Färre viltolyckor i Halland väcker frågor Pontus Remdahl, länsansvarig polis inom Nationella viltolycksrådet i Halland. Foto: Polisen

ationellt blev 2019 ännu ett rekordår med nära 65 000 viltolyckor mot antal 63 750 året innan enligt Nationella viltolycksrådets statistik. Ett län som efter fyra års ökning nu brutit trenden är Halland där nedgången blev nästan 100 färre olyckor än i fjol. Den exakta siffran för minskningen av viltolyckorna i länet är 2229 för 2018 till 2136 för 2019. Pontus Remdahl är länsansvarig polis inom Nationella viltolycksrådet (NVR). Han anser dock att det är för tidigt att dra några större växlar på grund av minskningen. – Det som har påverkat statistiken historiskt har varit hårda snöförhållanden med skare. Det är helt klart en minskning i antalet anmälda viltolyckor när man tittar på vad som rapporterats in till oss, men det kan vara en tillfällighet då differensen är för liten, säger Pontus Remdahl. Markant ökning Efter vad man sett tidigare under de hårda vintrarna i Halland som till exempel 2010 och 2011 skedde en markant ökning av älgolyckor. Älgarna korsade vägen på jakt efter bland annat tallplantor. Däremot var det en ganska stor minskning av antalet rådjursolyckor under de åren vilket berodde på en hög naturlig dödlighet. – Efter de åren har vi sett en kontinuerlig ökning igen av antalet rådjursolyckor. Födomässigt är rådjuren specialister och finsmakare till skillnad från dovhjortarna som är mer generalister. På vissa håll har vi gjort en skogsskötsel där vi tagit bort mycket av den föda som 6

rådjuren behöver. Detta kan ha gjort en skillnad i utfallet, över ett år, som sedan visar sig i statistiken. Det är många faktorer som kan påverka i liten skala. När det gäller en viltkategori som överlag legat högt i statistiken under de senaste tre åren i Hallands län är vildsvinsolyckorna. Där menar Pontus Remdahl att det tagits mycket initiativ på kommunal nivå och i jägarkretsar för att minska skadeverkningarna på tredje mans egendom samtidigt som man jobbat och jobbar aktivt för att minska vildsvinsstammen. Vidtagits åtgärder På Onsalahalvön vidtogs det åtgärder under 2019. – På vissa håll har man lyckats få ner skadenivåerna till acceptabla genom att komma överens om åtgärder. På just Onsalahalvön har man haft en del problem, det är inte så mycket skog där utan mer åkermark och det är en ganska tät bebyggelse och stort vägnät där har det varit mycket viltolyckor. Pontus Remdahl menar vidare att man har haft en hel del tätortsrelaterade problem med djuren som förorsakat skada och otrygghet. – De kampanjer som genomförts med riktad jakt och information till hushållen om vad det är för djur och deras ekologi har gett effekt och dämpat situationen, det är min uppfattning i alla fall. När det gäller den fortsatta utvecklingen i länet för 2020 ser han inte inledningen av året som något exceptionell utan snarare som normal. – Ser vi däremot när vi kommer till slutet av 2020 eller i början av 2021 att antalet viltolyckor minskat med ytterligare ett hundratal skulle vi kunna dra slutsatsen att det är början på en trend. Då får vi gå in och analysera varför mer på djupet, säger Pontus Remdahl.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - RONNEBY

Projekt för utplantering

av visenter i naturen fortsätter

Tommy Svensson koordinator för European Bison Conservation Centre, (EBCC) har arbetat för Visentens överlevnad under hela sitt yrkesverksamma liv.

rbetet med att plantera ut visenter i den sydsvenska naturen har pågått under flera år. Tommy Svensson, koordinator för European Bison Conservation Centre, (EBCC) konstaterar att det går fortsatt trögt för projektet i Sverige, men att myndigheterna börjat mjukna i sin hållning. Syftet att få ut djuren som är besläktade med den amerikanska bisonoxen i naturen ses av anhängarna att de genom att beta håller landskapet öppet. En aspekt som ligger i vägen för utplantering är den potentiella trafikfara djuren utgör med en kroppsmassa om runt ett ton. Sedan länge finns ett flertal individer i Eriksbergs viltpark och en mindre population har även funnits i hägn i trakten av Långasjömåla i Kalmar län. – Naturvårdsverket sade direkt nej från början, men nu har de ändrat sig till ”kanske” så de har svängt lite. Vi inom EBCC har också lyckats ändra en del av myndigheternas regler när det gäller visenter. Förut klassificerades de som tamdjur och nötkreatur men nu har detta ändrats till att de definieras som vilda djur av ett flertal myndigheter, däribland Livsmedelsverket och Naturvårdsverket, säger Tommy Svensson.

Handlingsplan för Europa

Det stora arbetet som Tommy Svensson ser nu är att göra upp en handlingsplan för hela Europa kring hur man ska bevara visenter både i vilt och tamt tillstånd.

Visent i ett vilthägn utanför Långasjömåla i Kalmar län.

Arbetet med handlingsplanen har hittills pågått i ett år och man har även med amerikanska deltagare som jobbar för en liknande plan för USA. Ett avslutande möte ska hållas i mars och till hösten 2020 ska planen kunna presenteras. De 1 000 hektar på Eriksberg där djuren finns är det närmaste man kan komma visenter i vilt tillstånd i Sverige. Tommy Svensson ser en lösning med fler viltparker av liknande storlek för att bevara arten. Normalt sett menar han att de inte ska kunna rymma från dessa vilthägn. – Det finns i och för sig lantbrukare här i Blekinge som har uppfödning av amerikansk bisonoxe och från dessa hägn har det förekommit rymningar. Skulle så bli med visenter går det att hantera då det finns viltstängsel längs de flesta vägar.

Inte omöjligt

Steget till att få de svenska myndigheterna att mjukna ytterligare ser han dock som långt men inte omöjligt. Viktigt är att djurens framtida betesmarker placeras på ställen där de inte gör skada på något sätt. – Något som vi är väldigt dåliga på här i Sverige är ekopassager där vi sätter upp stängsel men när det tar slut finns det ofta ingen passage för djuren att ta sig över vägen. Jag var i Polen nyligen där det byggts en ny motorväg från Warsawa och förbi Bialowiezas naturreservat. Där hade de byggt ekologiska viltbroar för djur på två ställen, säger Tommy Svensson. Text och foton: Carl-Magnus Wennerholm 7

REPORTAGE - HELSINGFORS

Varnar för älg långt i förväg

ör 23 år sedan började företaget V-traffic i Finland att utveckla varningssystem av en avancerad karaktär för fordonsnavigation. Tidigt i höst lanserades den senaste versionen som varnar för bland annat älg långt i förväg. Systemet finns dels som en gratis app för smarta telefoner, dels samarbetar företaget med flera fordonstillverkare med att implementera V-trafficsystemet i bilarnas navigationsenheter. Orsaken till att man släppt systemet gratis i appform är för att helt enkelt i skarpt läge visa för den breda allmänheten vad det är företaget utvecklar, uppger Eric Lindbohm, affärsområdeschef för Norden. – Det är otroligt svårt att förklara hur systemet ser ut och vad det är är för något. På det här sättet har vi något konkret att visa upp så att folk förstår. Appen fungerar, den är inte 100 procent perfekt men den levererar den information vi har, säger Eric Lindbohm. Tanken var att man skulle haft med köp i appen men man kom fram till att fokusera på det företaget är bra på, nämligen att fortsätta leverera tjänster till biltillverkarna som då implementerar V-trafficsystemet direkt in i bilarnas navigatorer. – Vi strävar även efter att öka trafiksäkerheten, medvetenheten om trafiksäkerhet och vi vill inte bidra till att folk sitter och tittar i sin telefon när de kör. Därför fokuserar vi på att vi har bra täckning och systemet bygger på RDS-TMC, vilket innebär att systemet fungerar överallt där du kan lyssna på FM-radio. I Sverige har vi köpt denna licens av Teracom och P2, samma som Försvarsmakten använder, med andra ord täckning i hela Sverige.

Lägga in information

Tidigare fanns en möjlighet för användare av V-traffic att själva lägga in information om störningar i trafiken. Det visade sig dock snart att en del av användarna var något överambitiösa. – Vi insåg ganska fort att det inte fungerade då det främst på fredags- och lördagskvällar dök upp väldigt mycket information om poliskontroller och om olyckor som konstigt nog inträffade på parkeringsplatser. Det var troligen folk som satt i sina soffor och tagit ett par glas vin som gav oss informationen. Vi tog därför beslut om att endast betrodda källor 8

Eric Lindbohm är affärsområdeschef för V-traffic Norden. Foto: Privat

kunde rapportera in trafikhändelser som vi sedan listade. Sedan dess fungerade det jättebra och ungefär 400 personer var aktiva. Dock kom GDPR i fjol varvid systemet med trafikrapportörer upphörde. Däremot har man numera 100-tals andra källor såsom ”Ways” dit folk rapporterar om vilt på vägen, trasiga bilar och liknande. Till sin hjälp att sortera all information som kommer in har V-traffic ett trafikinformationscenter i Tallinn i Estland där sex operatörer arbetar. Fyra av dessa täcker Sverige, Norge och Danmark och två operatörer som täcker Finland och Estland. Uppgifter om bland annat vägarbeten levereras kontinuerligt som en fil till operatörerna som därefter dubbelkollar informationen innan den läggs ut. Detta då en del av dessa vägarbeten inte alltid är överensstämmande. – Vi får också in information på helautomatisk väg som till exempel när det handlar om väglagsinformation där vi utvecklar en AI-modell,(artificiell intelligens) som skapar information om väglaget med elva olika klasser där vi kombinerar lokala väderstationers information med större täckande väderprognoser. Vi hämtar också information från vägkameror som kan bekräfta det vi får in.

Samarbetar

Även älgvarningar detekteras sedan 2015 på detta sätt. Genom att man tog information från en olycksdatabas från fem år tillbaka och man samarbetar också med Jägareförbundet som via jaktlagens hundförare har V-traffic lyckats kartlägga vägnätet som älgarna använder.

REPORTAGE - HELSINGFORS

– Älgarna är otroligt rutinmässiga i sina vanor, de går upp vid soluppgången, letar mat under dagen och går därefter tillbaka på eftermiddagen samma väg. Det är dock inte bara älgarna som använder sig av dessa vägar utan mycket annat vilt också. Detta beteende ändras dock när en hund jagar älgen som då springer för livet och tar sig fram där den kommer fram. Gänget bakom systemet kopplade då till onlinedata som erhölls av de gps-kopplade halsbanden hundarna har på sig. – Vi har nu satt upp en marginal på mellan två och fyra kilometer från vägbanan varefter ett automatiskt larm aktiveras och skickas ut till fordon i det aktuellt området. Man kan då räkna med att älgen befinner sig upp till ett par hundra meter framför hunden så att Skärmdump av hur det kan se ut vid användning av V-traffic. fordonsägarna sänker farten. Jägarna har också själva möjlighet att aktivera detta larm tidigare om de anser det nödvändigt. Eric Lindbohm ser upplägget som win-win då jägarna får säkerhet för sina hundar samtidigt som V-traffic får information från hundarna. – I nuläget har vi samarbete med gps-märket Tracker och vi pratar även med Garmin som funderar på att använda sig av vår teknik till sin hundpejling, säger Eric Lindbohm. Text: Carl-Magnus Wennerholm

Älgskadefondsföreningen stöttar UF-företag med inriktning på viltolyckor GameAidKit UF består av fyra killar som går viltvårdsgymnasiet på ForshagaAkademin i Värmland Vi har skapat ett ”kit” som innehåller allt man behöver vid en viltolycka. Vår idé började med att vi såg ett behov av information till bilister om viltolyckor. Sedan utvecklades idéen till att samla ihop allt man behöver vid en viltolycka. Vi tycker att allt för få bilar är utrustade för viltolyckor samt att många bilister har för liten kunskap om detta. Vi vill informera om hur farligt det kan bli och hur ofta viltolyckor inträffar. Vi vill få bilister att sluta tänka ”det händer inte mig” och därmed utrustar bilen med vad man kan behöva. Vårt kit kostar 449 kr ordinarie pris. Rabatt ges för Älgskadefondsföreningens medlemmar. Då ingår en viltolyckspuck, en pannlampa eller ficklampa, 10 viltolycksremsor, reflexväst och ett hundkoppel. För att beställa kontaktar man oss på mail: gameaidkit@gmail.com instagram: @Gameaidkit_uf facebook: GameAid Kit UF 9

REPORTAGE - VÄNERSBORG

Forskaren Mats Lindkvist Antalet elbilar och laddhybridbilar utgör i dagsläget 20 procent av den totala Foto: Jonas Ljungdahl nybilsförsäljningen.

Foto: Pixabay

Ökande elbilspark innebär nya risksituationer

renden med att allt fler skaffar elbil eller laddhybridbil håller i sig och blir en allt vanligare syn på våra vägar. Fler bilar med eldrift innebär också att dessa alltmer blir inblandade i olycksstatistiken, något forskaren Mats Lindkvist har tittat närmare på. Mats har stor erfarenhet av krocksäkerhet inom bilindustrin och utförde nyligen ett uppdrag för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB). I detta uppdrag gjorde han en marknadsundersökning genom att inhämta statistik från Statistiska centralbyrån, (SCB) och fann då att redan nu utgör elbilar eller elhybrider 20 procent av den totala nybilsförsäljningen. Denna siffra har hittills fördubblats vartannat år. – Håller den här trenden i sig kommer nybilsförsäljningen i en nära framtid att vara 40 procent bilar med eldrift. Med elbilar pratar vi om högspänning med 300 till 400 volt. Med den här utvecklingen kommer frågeställningar om hur ska vi säkerställa att folk inte börjar meka själva med dessa motorer i framtiden. Det enda som finns i bestämmelseväg om detta hittills är att om du byter batteri måste du typgodkänna bilen igen, säger Mats Lindkvist.

Funktion över tid

Andra aspekter att ta hänsyn till med elbilar är att se hur de kan tänkas fungera över tid, till exempel en tioårsperiod. När ett batteri av den typ som används i elbilar laddats upp och laddats ur tillräckligt många gånger bildas kristaller vilket på sikt kan innebära att battericellen kortsluts. – Det kan till slut bli till en kedjereaktion som sprider sig i hela batteriet och det är ju farligt då ett brinnande litium-jonbatteri är som en härdsmälta som 10

skapar sitt eget syre, så det går inte att kväva den elden. Dessutom bildas det en väldigt farlig gas, vätefluorid som dock utomhus i luften späs ut. I en av de mera kända elbilstillverkarnas handböcker står det att man vid brand ska försöka släcka denna med vatten, detta menar Mats Lindkvist är bra i den aspekten att det kyler ner det brinnande batteriet. Pulversläckare som en del har i sina bilar ger däremot ingen eller ytterst begränsad effekt.

Rapport

Uppdraget Mats Lindkvist utförde för MSB resulterade också i en rapport om räddning och elbilar. Exempelvis vad räddningstjänstens personal ska tänka på när de kommer fram till en krockad elbil. En viktig del är att koppla ur en detalj som finns i alla bilar, det vanliga tolvvoltsbatteriet. – Samtliga elbilar har också ett tolvvoltssystem inbyggt parallellt, inte sällan placerat i bagageluckan och kopplar man ur minuspolen ser du också till att elmotorn med största sannolikhet blir strömlös. Du vet ju inte om motorn är igång eller inte och det kan vara svårt att se om någon som krockat har en hybridbil och just då kör på eldrift. Ett problem som han ser vid till exempel kollision med älg är om kollisionen resulterar i att man kör av vägen är det inte ovanligt att man kör över större stenar. Eftersom batteriet på elbilar sitter i golvet kan detta punkteras. – Då sätter man igång en process som gör att det kommer att börja brinna så småningom. Dock brukar det höras om detta är på väg att hända. Det är ett väldigt speciellt ljud i batteriet att det puffar, bubblar och fräser och då handlar det om att ta sig ur bilen så fort som möjligt, säger Mats Lindkvist. Text: Carl-Magnus Wennerholm

Kallelse

KALLELSE - ÅRSMÖTE

Älgskadefondsföreningens årsmöte 2020 Lördagen den 18 april på Clarion Hotel Grand Östersund Prästgatan 16, 831 31 Östersund

Program 9.30 10.00 10.10 11.00 11.10 12.00

Samling med kaffe Välkomsthälsning av ordförande Morgan Palmquist Föredrag på temat vilt och trafik Bensträckare Årsmötesförhandlingar Lunch

Sedvanliga årsmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga att ladda ned från Älgskadefondsföreningens hemsida www.algen.se från och med den 20 mars. Du kan också få handlingarna via post om du kontaktar Älgskadefondsföreningens kansli. Årsmöteshandlingarna kommer även att finnas tillgängliga vid årsmötet.

Anmäl ditt deltagande till oss senast måndagen den 6 april. Skicka din anmälan till kansli@algen.se eller till Älgskadefondsföreningen, Box 101, 364 21 Åseda.

I anmälan anger du vem/vilka anmälan avser inklusive medlemsnummer, samt om du har någon allergi vi behöver ta hänsyn till gällande fika/lunch. Anmäld medlem som uteblir utan att meddela oss om detta kommer debiteras kostnad för fika och lunch. För den som vill ha hotellövernattning i Östersund har Älgskadefondsföreningen ett förmånligt pris med anledning av årsmötet 2020 med Clarion Hotel Grand Östersund. Behöver du logi kontaktar du hotellet direkt på 063-55 60 00 och anger kod 9772 som referens att du deltar vid Älgskadefondsföreningens årsmöte. Som hotellgäst betalar du själv kostnaden för ditt hotellboende. Väl mött på årsmötet 2020!

Med reservation för ändringar.

Vi vill tipsa om 112-appen! Med 112-appen får du snabb, relevant och pålitlig information vid händelser som inträffar i din närhet. Du kan också automatiskt skicka din position till SOS Alarm, vilket gör det lättare för hjälpen att snabbt komma fram till rätt plats. 11

REPORTAGE - LJUNGBY

Nya viltövergångar när E4 byggs om

Illustration av passage under väg som modifierats för att tilltala viltet, uppe i vänstra hörnet syns övergången innan modifiering. Illustration, Lars Löfman, Calluna

nder ombyggnationen av E4 till motorväg längs det 32 kilometer långa avsnittet Ljungby-Toftanäs är ett antal viltåtgärder inplanerade. Bland annat kommer tre övergångar under motorvägen med tio kilometers mellanrum anläggas i form av att befintliga tunnlar breddas och modifieras för att tilltala djuren vid passage. Vid ytterligare passager som inte byggs om kommer Trafikverket att sätta upp bullerskydd för att på så sätt främja passage för vilt. Anna Karlsson är projektledare på Trafikverket för det stora motorvägsbygget. – Det optimala är att göra stora ekodukter, men genom att bygga om och bygga ut passagerna ska djuren ändå finna dessa behagliga att passera igenom. Det här är en mer kostnadseffektiv lösning, säger Anna Karlsson. De tre passagerna som byggs om kommer att ha en bredd om tio meter mot normalt fem samtidigt som man sätter upp faunaskärmar mot trafikens ljud och ljus så att viltet kan passera mer ostört, däremot släpps det naturliga dagsljuset igenom.

Placeras vid viltstråk

Passagernas placering baseras på att anpassning sker där man anser att det finns viltstråk. – Viltstängslet sätts sedan upp så att det leder djuren mot porten när de går längs stängslet. Vi har precis börjat att bygga en av de större passagerna och den beräknas vara klar till sommaren. Hela projektet med motorvägsbygget ska vara klart år 2022. Just nu bygger man i de norra delarna och allteftersom man blir klar med ett vägavsnitt flyttar 12

Anna Karlsson är projektledare på Trafikverket. Foto: Carl-Magnus Wennerholm

man sig succesivt söderut. – Det finns väldigt många befintliga portar och broar längs sträckan, närmare bestämt 28 stycken vilka hanteras på olika sätt. Många av dessa får en högre standard och på tre ställen vidtar vi extra åtgärder. Viltstängsel byggs längs hela sträckan och man implementerar bökskydd i form av nät så att till exempel vildsvin inte ska kunna gräva sig under stängslet. Det kommer också att byggas uthopp vid ett antal ställen främst vid trafikplatser, så att vilt som kommit på fel sida om stängslet kan ta sig tillbaka igen.

Mer viltfokus

Anna Karlsson konstaterar att det blir alltmer fokus på hur viltet passerar och denna aspekt har vuxit under vägprojektets gång. – Innan tänkte vi på hur vi skulle stänga ute viltet och nu tänker vi på hur viltet ska passera på bästa sätt. Trenden är att detta blir allt vanligare. Längs motorvägsbygget pågår även åtgärder med två passager över vattendrag, ett vid Toftaån och ett vid Lagan. Där finns redan broar men man ska förbättra strandområdet och bland annat ändra riktningen på viltstängslet så att det inte går hela vägen ned till vattnet utan att djuren kan passera förbi obehindrat. Samtidigt förbättras sluttningarna ned mot vattendragen. – Vid rastplats Sjöboda längre söderut, vid en bron över Lagan, ska vi också vidta åtgärder och förbättra den befintliga miljön. Där pågår projektering just nu med att bredda för djuren längs strandkanterna och även där kommer viltstängslet att dras om så att det blir naturliga viltstråk, säger Anna Karlsson. Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - LINKÖPING

Oklart hur LED-ljus påverkar större vilt

Annika Jägerbrand är miljökonsult och forskare på Calluna AB. Foto: Privat

oktober 2018 publicerade Annika Jägerbrand miljökonsult och forskare på Calluna AB en rapport om LED-belysningens effekter på djur och natur på uppdrag av Trafikverket. I rapporten tas bland annat upp vad som utgör ekologiska effekter av artificiellt ljus. Annika Jägerbrand konstaterar att det ännu inte är så mycket studier gjorda på större djur när det gäller påverkan av artificiellt ljus, vilket gjorde det lite trixigt att skriva rapporten. – Det är en del som anser att vägbelysning är förebyggande mot viltolyckor, vilket kan förklaras av att man ser djuren bättre. Det kan vara svårt att veta vad som är effekt och verkan. En del av den gamla forskning som gjorts är inte inriktad på effekten av LED-belysning utan med inriktning på kvicksilverlampor och liknande, vilket inte riktigt är jämförbart med LED-belysning, säger Annika Jägerbrand. Bristen på utförd forskning gjorde att hon fick resonera sig fram i rapporten och lägga fokus på djurens seende och hur de påverkas på grund av det. – Det är så att till exempel älgar har dikromatisk syn vilket innebär att de har två synpigment för dagsljusseende. Skillnaden mot oss människor är att vi har trikromatisk syn, alltså ett pigment mer än djuren. Ett pigment färre är ungefär som att vara lite färgblind.

Samma nattseende

Däremot, fortsätter Annika Jägerbrand har älgar och människor samma nattseende men skillnaden är att djuren har en förmåga att uppfatta ljus mer än vad människor gör då de har en hinna i ögonen som gör att ljuset reflekteras tillbaks. – Utifrån detta kan man då resonera kring om det finns en viss typ av ljus för oss och kommer djuren att uppfatta detta mer, det kan hända att de blir bländade och lite rädda. Orsaken till att Trafikverket ville att jag skrev den här rapporten är att det internationellt pågår mycket diskussioner angående den nya LED-belysningen. Vad innebär ett byte till vitt ljus från gult och innebär detta att flera organismer påverkas negativt, har du gult ljus är det bara vissa djur som kan se den våglängden av ljus. Annika Jägerbrand har genom åren också jobbat mycket med utformningen av ekodukter och andra viltpassager där uppgiften är att förhindra artificiellt ljud och ljus för att ta sig upp i passagen så att det inte stör djurens naturliga habitat. – I det fallet handlar det om att ta bort ett antal parametrar som ljud, ljus och vibrationer, däremot är det svårare att få till experiment där man kan separera alla faktorer från varandra, säger Annika Jägerbrand.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 13

REPORTAGE -SLÖINGE

Långt liv i jaktens tjänst

Börge Johansson i Slöinge har jagat sedan 1959.

ör Börge Johansson, 78 från Slöinge söder om Falkenberg i Hallands län har jakten varit en del av livet sedan barnsben då han är uppvuxen på landet. Jagat själv har han gjort sedan 18-års ålder då han införskaffade ett hagelgevär.

år jagade vi älg och sedan fick de vara. Tjuren och kon sköts men kalvarna fick gå, precis tvärtemot hur det är idag., Inom vårt jaktlag resonerade vi att om kalven var för liten sköt vi aldrig kon. De kalvar som trots dåtidens regler överlevde växte till sig blev väldigt stora och kunde enligt jägaren utgöra 90 kilo mot 55 - 60 kilo som är vanligt i dagsläget.

Förutom traditionell jakt håller han även på med eftersöksjakt, något han menar i princip alla jägare gör i varierande omfattning. När så sker brukar man ge sig ut ett 15-tal jägare i den lättjagade trakten för att säkerställa att eftersöket lyckas. Om det inte går vägen brukar det bero på att man inte funnit tillräckligt kulfång och säkerheten sätts alltid i första rummet. Även hur man fick sin jaktlicens har förändrats sedan det begav sig i slutet av av 1950-talet. – Jag körde ner till fjärdingmannen och det han frågade mest om var om jag hade mark att jaga på, annars hade jag inte behövt ha ett gevär. På den tiden var de också noga med att man skulle kunna ta tillvara på djuret och ta ut inälvorna. Du är ingen riktig jägare om du inte kan plocka ner kroppen i styckningsdetaljer, säger Börge Johansson. Själv tycker han att delen på djuret med mest smak är högrevet.

Rymde

Förändrats

Under 61 år med jakt har han kunnat följa hur viltslagen förändrats, ökat och minskat över tid. Jaga älg fick vänta till 21-årsdagen då den dåvarande myndighetsåldern krävdes för att inneha ett sådant starkt gevär. – På den tiden fanns det inget som sade att skyttet skulle begränsas utan under fyra dagar varje 14

Den inplanterade dovhjorten upplever han däremot har ökat under de senaste 15 åren, bland annat rymde många djur ur hägn under stormen Gudrun. En del djur hoppade in i hägnen igen och de som inte gjorde detta etablerade nya kolonier. – Första gången jag stötte på vildsvin var under 1990-talet. Först var de enbart i Sörmlandstrakten men så småningom blev de godkända som art i faunan igen. Själv tror jag det kommer bli en minskning av antalet kultingar i den här delen av landet då de är så känsliga den första veckan och tål inte regn eller snöblandat regn, vilket är precis vad de fått den här vintern. Att hålla efter de produktiva djuren är viktigt och i de egna jaktkretsarna jobbar man aktivt med just detta. – Vi går ihop i mycket större lag nu än vad vi gjorde förr då var och en bara jagade på sin mark, det händer inte idag när man jagar gris. I de fyra jaktlagen jag är med i hinner vi igenom mellan 600 och 800 hektar på en dag. Sedan tipsar vi grannlagen så att de jagar på samma gång vilket innebär att om grisarna skräms över på grannarnas marker kan de ta över jakten när djuren springer dit och det vinner vi mycket på, säger Börge Johansson. Text och foto: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - GÖTEBORG

Sänkning av hastighetsgräns ska inte påverka vägunderhållet

Sandra Nordahl är enhetschef transportnät vid Trafikverket. Foto: Lindholmen Science Park

slutet av 2019 inleddes arbetet att skylta om 111 mil statlig väg i landet från 90 till 80 kilometer i timmen. Orsaken är att minska olycksrisken i enlighet med nollvisionen på icke mötesseparerade vägar. I beslutet om sänkningen har Trafikverket inte vägt in om minskad risk för viltolyckor, men Sandra Nordahl enhetschef transportnät vid Trafikverket menar att olycksrisken indirekt minskar vid sänkt hastighet. – Vi gör en konsekvensutredning för varje sträcka och då tar vi upp väldigt olika saker, men säkerheten för viltolyckor har inte varit någon anledning till sänkningen. Att vi genomför hastighetssänkningen medför dock inte någon ändring av våra prioriteringar av åtgärder i övrigt, säger Sandra Nordahl.

Ska inte påverka

Myndigheten har en pott med pengar som används för viltolycksdrabbade vägsträckor oavsett vad för andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder som gjorts och en orsak är om det går mycket vilt vid en viss sträcka. Inte heller ska vägunderhåll eftersättas på grund av att man har sänkt hastigheten på ett vägavsnitt. – Det är en fråga många ställer till oss, men vägunderhållet är ju upphandlat i baskontrakt med våra underhållsentreprenörer beroende på vad det är för typ av väg, om det är en storstadsväg eller en väg som

är viktig för näringslivets transporter, helt enkelt vilken funktion den aktuella vägen har och hur viktig den är. Det är inte en besparingsåtgärd att sänka hastigheten från vår sida, utan det handlar enbart om att rädda liv. Sandra Nordahl uppger dock samtidigt att Trafikverket i den senaste budgeten fått mindre pengar till vägunderhåll vilket innebär att det för närvarande är en utmaning att få dessa pengar att räcka till.

Nationell plan

Hur länge en väg kommer att få behålla 80-skyltningen utan några andra upprustningsåtgärder hänger ihop med om investeringen kostar över 100 miljoner kronor och därför behöver tas med i en nationell plan, sådana tas fram var fjärde år och beställs av politiken. Vad som kan påverka prioritering av standardförbättring är också om trafikvolymen ökar, varvid man tjänar mer pengar på de investeringar som görs. – Nu har det dröjt lite med en sådan beställning, men vanligtvis är det var fjärde år sådant sker och därefter sträcker sig planen över en tolvårsperiod och det är där prioritering av åtgärder sker. Vi arbetar samtidigt för en så kort restid som möjligt för de sträckor i det nationella stamvägnätet där Trafikverket kan göra åtgärder, samtidigt ska dessa vägas mot andra som till exempel viltstängsel och järnvägar, säger Sandra Nordahl. Text: Carl-Magnus Wennerholm 15

RESURSPERSONER - VÄRVARKAMPANJ - AKTIVITETER

Vi vill gärna ha fler resurspersoner Älgskadefondsföreningen utför ett omfattande arbete för att minska viltolyckor. Detta görs bl a genom att vi deltar i olika större publika arrangemang i hela landet, t ex mässor, marknader och träffar. I detta uppdrag vill vi gärna ha mer hjälp. Vi erbjuder ett extrajobb några gånger per år och ofta på helger. Du kommer inte att jobba ensam utan i sällskap med annan representant för föreningen. Vi söker dig som • Är medlem • Vill representera Älgskadefondsföreningen • Brinner för vilt- och trafikfrågor • Har körkort, lägst BE • Tycker om att prata med besökare • Är flexibel, ibland blir det tunga lyft • Har lite tid över Låter det intressant? Skriv lite om dig själv i ett mejl till oss på kansli@algen.se Märk ditt mejl med ”Intresseanmälan resursperson”

VÄRVNINGSKAMPANJ Under 2019 har totalt 785 medlemmar värvats. Vinnare i vår värvningskampanj är 1a pris 2a pris 2a pris

Runo Eriksson, Mora Lennart Djerf, Karlstad Björn Svensson, Habo

20 nya medlemmar 7 nya medlemmar 7 nya medlemmar

De tre bästa värvarna under året kommer att få en fin glasskulptur gjord av glaskonstnären Mats Jonasson, Målerås Glasbruk. Den som värvat flest kommer att bli inbjuden till vårt årsmöte för att ta emot sitt pris. Tack för ett fantastiskt jobb!

PLANERADE AKTIVITETER 2020 Vi är ute och informerar om trafiksäkerhet och viltolyckor på många olika ställen i landet. Flera transportgymnasium får också besök från oss. Här kommer ett axplock av mässor och evenemang vi besöker under året. APRIL 10-13 Bilsport Performance & Custom Motor Show, Jönköping MAJ 8-9 Skog & Traktor, Emmaboda 15-16 Skogsmaskindagarna, Karlskoga 30-31 Trädgård & Uteliv, Örebro 16

JUNI 12-13 13

HojRock, Västervik Locknevi Classic Motor Show, Locknevi

JULI 24-26 Västgård Game Fair, Järpen AUGUSTI 1-5 Stora Nolia, Piteå 15-16 Skog & Lantmässa, Sala 27-28 Lelleträffen, Visby 29-30 Slite Marknad, Slite Med reservation för ändringar!

ANSÖKAN OM EKONOMISK HJÄLP

Fyll i uppgifterna nedan och skicka till Älgskadefondsföreningen efter en kollision med anmälningspliktigt vilt eller ren. Samtliga handlingar ska enligt föreningens stadgar vara föreningen tillhanda inom 12 månader från kollisionsdatum för att ekonomisk hjälp ska utbetalas. Du kan också göra din ansökan på vår hemsida under www.algen.se/ar-medlem/ansok-om-ekonomisk-hjalp/ eller ringa på 0474-77 39 50. Olycksdatum (År, månad, dag)

Kollision med (markera med X)

Jag var vid kollisionen (markera med X) Ägare till fordonet

Förare av fordonet

Det kolliderade fordonets registreringsnummer

FORDONSUPPGIFTER Fordonet har (markera med X) Trafikförsäkring

Älgskadefondsföreningen

Älg

Rådjur

Hjort

Vildsvin

Varg

Järv

Utter

Ren

Mufflonfår

Björn

Örn

Ange vilket län kollisionen inträffade

MEDLEMSUPPGIFTER Försäkringsbolag

Medlemsnummer

Personnummer

Försäkringsbolag

Namn

Adress

Försäkringsbolag

Postnr & ort

Telefon dagtid

Delkasko

Vagnskadeförsäkring

Vagnskadegaranti Självrisk vagnskada som ska betalas

Konto för utbetalning (ange clearingnummer)

För att kunna behandla din ansökan behöver vi även följande handlingar: 1. Kopia av polisanmälan (sid 1 och 2). 2. Kopia av försäkringsbrev och (vagnskadegarantibevis om sådan finns). 3. Kopia av faktura/kvitto på självrisk-, reparations-, hyrbils- och/eller bärgningskostnader. Endast kvitto från firma godkänns! 4. Vid endast halv-/trafikförsäkring på ditt fordon vill vi även ha foto på skadorna.

TRISSLOTTER OCH GRATIS MEDLEMSKAP TILL DIG SOM VÄRVAR NYA MEDLEMMAR  En trisslott per medlem du tipsar om och som betalar medlemsavgiften  Gratis medlemskap till dig följande kalenderår om två eller fler ansluter sig För varje ny registrerad medlem du värvar till Älgskadefondsföreningen skickar vi en trisslott till dig (åldersgräns 18 år). Om du värvar två eller fler nya medlemmar som betalar in sin medlemsavgift före 31 oktober får du dessutom ditt eget medlemskap gratis följande kalenderår. JAG SOM VILL VÄRVA Medlemsnummer

Telefon

Personnummer

Namn

Adress

Postnr & ort

Älgskadefondsföreningen

Så här funkar det: När vi fått in formuläret skickar vi ut ett inbetalningskort märkt med ditt medlems nummer som referens till den/de du vill värva. När de sedan har betalat avgiften och vi har registrerat dem som medlemmar skickar vi ut dina trisslotter (åldersgräns 18 år). Du kan också värva medlemmar via hemsidan på www.algen.se/ar-medlem/ varva-medlem Tack för att du värvar!

DEN/DE JAG VILL VÄRVA Namn

Namn

Adress

Postnr & ort

ÄLGSKADEFONDSFÖRENINGEN SVARSPOST 20377698 35801 VÄXJÖ

Hur fungerar medlemskapet? Detta är en fråga som vi ofta stöter på i föreningen. För att förenkla för dig som medlem och för dig som vill bli medlem har vi gjort en liten guide. • • • •

• • •

Medlemskapet är personligt och gäller privatägda motorfordon. Oavsett hur många motorfordon du äger (bil, MC, husbil) var du än bor eller hur gammal du är, så är kostnaden för ett medlemskap 150 kr/kalenderår. Alla motorfordon du är registrerad ägare till är skyddade av ditt medlemskap oavsett vem som är förare vid olyckstillfället. Om du lånar någon annans privatägda bil kan du söka ekonomisk hjälp i egenskap av förare av olycksfordonet. Det är viktigt att du kan styrka att det är du som drabbas av kostnaden för reparationen. Vi betalar bara ut ekonomisk hjälp till medlemmar. Det gäller även privatägt och tillkopplat släp/husvagn. Ersättning betalas ut vid för kollision med älg, rådjur, vildsvin, hjort, björn, varg, lodjur, utter, järv, mufflonfår och örn samt ren. Olyckan måste vara anmäld till polisen.

Vilken hjälp får man för 150 kr/kalenderår? Du kan få 500 - 8 000 kr i ekonomisk hjälp fördelat enligt nedan. • •

500 kr i grundersättning. Detta utbetalas även om man inte har några kostnader för självrisk, reparation eller hyrbil/bärgning. Upp till 7 500 kr i ekonomisk hjälp till att betala självrisk-, reparations-, hyrbils- och/eller bärgningskostnad vid en kollision med anmälningspliktigt vilt.

Några exempel på hur den ekonomiska hjälpen fungerar Du har en helförsäkrad bil (ägare och förare) Ida är medlem i föreningen och krockar med en älg. Som tur var klarade hon sig bra i olyckan men bilen blev ordentligt tillbucklad. Ida har en självrisk på 3 000 kr i sin försäkring. Hon har behov av en hyrbil under tiden bilen lagas. Hyrbilen kostade 2 670 kr. Så när hon ansöker om ekonomisk hjälp från föreningen får hon 3 000 kr till att betala sin självrisk, 2 670 kr för kostnaden av hyrbilen samt 500 kr i extra kostnadsersättning. Totalt får Ida 6 170 kr i ekonomisk hjälp.

Du har en halvförsäkrad/trafikförsäkrad bil (ägare men inte förare)

Emil är medlem i föreningen och hade lånat ut sin bil till en kompis som kolliderade med ett rådjur. I olyckan förstördes ena framlyktan och framskärmen blev skadad. Eftersom Emils bil var gammal så var den bara halvförsäkrad och han får därmed ingen hjälp från sitt försäkringsbolag. Emil är händig och bestämmer sig för att laga bilen själv. Han köper in delar själv från en återförsäljare av begagnade bildelar. Delarna kostar honom 7 750 kr. Mot uppvisande av kvitton får han av föreningen hjälp med 7 500 kr till delarna samt 500 kr i extra kostnadsersättning. Totalt får Emil 8 000 kr i ekonomisk hjälp.

Du har lånat någon annans bil (förare men inte ägare) Kim är medlem i föreningen och har lånat sin grannes bil. Han kolliderar med ett vildsvin så att hela fronten på bilen blir intryckt. Grannen vill att Kim ska stå för självrisken som är på 4 500 kr. Kim har ett kvitto på att han har betalat grannens självrisk. Kim söker ekonomisk hjälp i egenskap som förare av olycksbilen. Han får grundersättningen på 500 kr och 4 500 kr i hjälp till självriskkostnaden. Totalt får Kim 5 000 kr i ekonomisk hjälp.

Returadress:

Älgskadefondsföreningen Box 101 , 364 21 ÅSEDA